Lite vemodigt är det trots allt fastän jag längtar satan till på fredag. Men nu lämnar vi liksom vårt första fina lilla hus. Där mina små kottar upplevt sina första år. Mitt älskade kök som jag tjatade svärfar till leda på att få ommålat vitt ska jag nu lämna till ngn annan. Jag säger det igen - kunde jag få köket med mig så skulle jag! Glädjen är dock att hon som tar över har planer - järnspisen ska installeras :O) Den randiga väggen i ungarnas sovrum som herrn hade kunnat döda mig för när vi fixade inför stora A´s ankomst. För se fröken ville ju ha ngt som ingen annan hade - en randig vägg i gröna och vita oregelbundna ränder horisontellt. "Den väggen kommer aldrig att bli omtapetserad eller målad" var utlåtadet när den blev klar... Jag kommer sakna mitt lilla hus.

Här en försmak på de nya;
Over´n out för ett tag då!